Årlig hemvändarfest i Piteå

 

Varje år den 25:e December arrangeras festen After X-mas i Piteå, och ända sedan starten 2007 har det alltid blivit en succé med 1500 besökare.

PDOL (Piteå Dansar & Ler) arrangerar festen, och deras vd Jan Wimander har svarat på några frågor.


Varför tycker du att man ska gå på After X-mas?

-After  X-Mas är Piteås största hemvändarfest. Festen är i festivalstil med ett gigantiskt dansgolv i själva hallen och livemusik i foajén. I och med att festen är i ny miljö mot övriga klubbar under året så är även platsen ganska unik. Vi garanterar mycke folk, ett grymt drag! En bra avslutning på 2009 helt enkelt.

 

Vilken åldersgrupp riktar sig festen främst till?

-Den primära målgruppen är 18-23 men besökarna är mellan 18-35 ungefär.

 

Sedan starten 07 har det alltid blivit slutsålt, tror du att det är en trend som håller i sig även 2009?

-Ja, jag tror festen blir slutsåld i år också. Försäljningen har gått bra hittills och nu är de viktigaste dagarna kvar.

 

Bilder hämtade från omy.se

 

Av: Amanda Höglund


Julklappar i all ära

Det läggs ner en hel del tid på julklappar vid den här tiden av året, både från konsumenter och media. Vad är det vi köper för något till varandra? Hur mycket lyckas media påverka vårt beslut vart våra sista sparade slantar ska spenderas på för julklappar?

 

Dessa frågor fick några Ljungbybor svara på en småkylig 21 december:

 

  1. Har du köpt alla julklappar än? (vad för något?)

  2. Hur stor betydelse har julklapparna av julen för dig?

  3. Har media och reklam påverkat dina juklappsköp?

 

Erik Lingegård 19

 

  1. Ja, slipsar, halsband, bok och öronhängen

  2. När jag var yngre så var de i stort sett hela julen men nu är det myset och träffa dom man tycker om som betyder mest.

  3. Nej, jag har en bestämd idé om vad mina bekanta vill ha.

 

Simon Andersson 23

 

  1. Ja det har jag. Världskarta, diamant till syskon, rosor och choklad.

  2. Julklappar 50 procent sen så utgör maten den resterande 50 procenten av vad som betyder mest av julen för mig.

  3. Jag tror att jag mest tänker på personernas personligheter när jag köper presenter. Dessutom så äger jag just nu inte ens en Tv så tror inte att jag är särskilt påverkad av media.

 

Fredrik Svensson 24

 

  1. Nej jag har några kvar till de minsta i familjen, jag har bland annat köpt lite fin choklad än så länge.

  2. Inte särskilt mycket, vi brukar lotta om vilka vi ska köpa julklappar till.

  3. Nej det har den inte. Eller inte vad jag har tänkt på i alla fall.

 

 

Man skulle kunna säga att många är inte direkt påverkade i sina beslut av julklapps köp, men om en reklam eller marknadsföring är lyckad så märker konsumenten inte av det själv, utan kanske köper just det märket undermedvetet. Så länge man inte går och köper en spikmatta i år så gör det flesta ett beslut om vad som ska köpas till stor själva utan större inblandning av media.

 

Simon Stromeyer

[email protected]

 


Årlig hemvändarfest i Piteå

Varje år den 25:e December arrangeras festen After X-mas i Piteå, och ända sedan starten 2007 har det alltid blivit en succé med 1500 besökare.

PDOL (Piteå Dansar & Ler) arrangerar festen, och deras vd Jan Wimander har svarat på några frågor.

 

Varför tycker du att man ska gå på After X-mas?

-After  X-Mas är Piteås största hemvändarfest. Festen är i festivalstil med ett gigantiskt dansgolv i själva hallen och livemusik i foajén. I och med att festen är i ny miljö mot övriga klubbar under året så är även platsen ganska unik. Vi garanterar mycke folk, ett grymt drag! En bra avslutning på 2009 helt enkelt.

 

Vilken åldersgrupp riktar sig festen främst till?

-Den primära målgruppen är 18-23 men besökarna är mellan 18-35 ungefär.

 

Sedan starten 07 har det alltid blivit slutsålt, tror du att det är en trend som håller i sig även 2009?

-Ja, jag tror festen blir slutsåld i år också. Försäljningen har gått bra hittills och nu är de viktigaste dagarna kvar.

 

Av: Amanda Höglund


Jul i gemenskap – för hemlösa och ensamma

STOCKHOLM

För tredje året i rad anordnas ett julfirande för de hemlösa. Firande är också riktat till de ensamma som upplever julen som en ångestfylld tid. Det är ett flertal frivilligorganisationer som står bakom arrangemanget som hålls på julafton, juldagen och annandagen i Immanuelskyrkan i Stockholm.

 

- I år har även många fler unga människor som vill komma ifrån den vanliga julkommersen och fira en alternativ jul vänt sig till oss, säger Magnus Helmner, projektledare för Jul i gemenskap. Det är många som vill hjälpa till. Man fyllde utan problem platserna för volontärer, som i år är 120 st. De som anmält sig i efterhand har istället bjudits in som gäster. Magnus säger att de är viktiga för att sprida en bra atmosfär och kanske framförallt till de gäster som inte har det lika bra.

I projektet är det allt från kyrkor till icke-religiöst bundna föreningar som har gått ihop och samarbetar för att det här ska bli möjligt. De jobbar för målet att skapa ett värdigt julfirande för de som är i behov av gemenskap. Informationen om arrangemanget sprids på andra tillställningar där hemlösa bjuds in. Enligt Magnus har de inga problem att få ut budskapet till målgruppen.

- Däremot kanske inte alla kommer. Jul är en ångestladdad tid och vissa kanske mår dåligt av att gå på sådana här tillställningar med gemenskap.

 

Det är många som vill hjälpa till såhär i juletid. Vad kan man göra som vanlig ”Svensson”?

- Givetvis är en ekonomisk gåva alltid bra. Till det här projektet behövs pengar för att köpa julmat och julklappar till gästerna. Men vi hoppas också att det här projektet ska fungera som en inspirationskälla till andra att starta likanande projekt på andra orter, säger Magnus Helmner

Matilda Johansson

     

     


Julfilmsdags

Förhoppningsvis får du tillfälle att slappna mellan allt stök och bök, och vad passar då inte bättre än att avnjuta en riktig julfilm!

För att knäcka julfilmsnöten stämde jag träff med Emil Henningson, cineast, och
Johan Henning, konstvetare. Båda med intresse för julkultur.
Jag frågade dem vilka element en ultimat julfilm bör innehålla.
- Jag brukar säga att det finns tre primära punkter, säger Emil Henningson.
Dem tre elementen är färgskala, en ivrig antagonist med missnöje inför julen och att filmen presenteras på ett sagolikt vis.
Med färgskalan menar Henningson att varma och starka färger ska skapa en god mysfaktor. Antagonisten, eller julterroristen, har i historien personifierats av bl.a. Grinchen.
- Det är det hårda motståndet som får oss att leva historien och tillsammans med
hjälten vilja rädda julen som vi värdesätter så högt, inflikar Johan.

Så vilken är den bästa julfilmen?

- Die Hard, inga tveksamheter, säger Emil. Johan instämmer.
I Die Hard får vi möta MacLane, en julkär person som vill lappa ihop sitt förhållande för barnens skull.
För denna manöver är givetvis julen den lämpligaste tiden på året. Antagonisten i denna julsaga,
spelad av Alan Rickman, är en egoistisk julhatare. Han tar oskyldiga julfirare som gisslan för att själv överkomma en stor förmögenhet. Men givetvis vägrar hjälten, spelad av Bruce Willis, acceptera att julen ska bli förstörd.

- Se även till att ha en mysig filt och mycket knäck när du tittar på film i jul, avslutar de båda julälskarna.

Hampus Andersson

En vit jul – inte givet för alla

Det snöar som aldrig förr i detta land. Till och med Skåne tycks få en vit jul i år. Men en vit jul kan ha olika betydelse. Bris tar varje år emot samtal från barn som mår dåligt under julhelgen, till exempel pågrund av att vuxna i deras närhet blivit överförfriskade. För första gången någonsin kommer Bris i år att vara bemannat under hela julhelgen.

 

Förra julen ringde knappt 60 barn in till Bris av olika anledningar kopplade till julen.

– Barn ringer redan tidigt i december och är oroliga inför hur julen ska bli. Alkohol är ett orosmoment. Även skilda föräldrar, bråk i familjen och ätstörningar kan upplevas som extra jobbiga under julen, säger Karin Johansson som är legitimerad psykolog och utredare på Bris.

 

Hur ger ni stöd till barnen som ringer in?

– Vi lyssnar, ger tid och bekräftar deras oro. Vi försöker ge barnen styrka och talar om att det är bra att de hör av sig. Sedan brukar vi hjälpa till att skicka anmälningar till socialtjänsten om barnen önskar det, eller hjälpa barnen att komma hemifrån ett tag, säger Karin Johansson.

 

Inte bara missbrukarfamiljer

Det är inte bara barn till missbrukare som ringer in till Bris. Barn till föräldrar som utåt sett ser ut att vara helt ”vanliga” föräldrar, ringer också in när föräldrarna blir onyktra under julen berättar Karin Johansson:

– Sedan blir inte alla arga och slåss när de är fulla, utan många blir väldigt glada och kramiga av alkoholen, vilket kan vara lika påfrestande för barnen. Det blir besvärligt för barnen så fort en förälder förändras i sitt beteende av alkoholen, förklarar hon.


Vit jul

För tredje året i rad genomför nykterhetsorganisationen IOGT-NTO kampanjen Vit Jul, som strävar efter att få fler vuxna att avstå från alkohol under julhelgen. På Vit Juls hemsida kan vem som helst skriva kontrakt med sig själv och lova att avstå från alkoholhaltiga drycker över 2,25 %.

 

Malin Wretling


Second hand under granen

Nu är julen här och det är då konsumtionen är som värst. Varje år råder det julklappshysteri och Sverige omsätter aldrig så mycket under en och samma månad som julhandeln gör i december. Det som idag har blivit en trend är att köpa julklappar på second hand på internet. Sidor som Blocket och Tradera har fått ett rejält uppsving och där kan man hitta det mesta, även sådant som har slutat tillverkas.

 

Men när man köper saker via dessa sajter gäller inte samma regler som när man handlar hos ett företag. När man handlar på någon av dessa sajter så är det inte själva företaget som innehar varorna och de är inte ansvariga eftersom de bara är en förmedlare. Det är Säljaren som annonserat som är ansvarig för att alla fakta stämmer och att produkten är i samma skick som den säger sig vara.

 

Om du nu skulle få problem med varan och du inte kommer överens med säljaren så kan det vara bra att veta att du kan gå till tingsrätten för att lösa tvisten. Men om du förlorar tvisten så kan det hända att du måste betala säljarens rättegångskostnader.

 

Jag gav mig ut på byn och frågade om en person om han handlade julklappar på internet och om denna hade koll på sina rättigheter.

 

Tom Hansson, 23 år, Edsbyn.


Har du/ni i hushållet köpt några julklappar på tradera eller blocket?

Ja min flickvän har köpt 3 stycken.

 

Varför det?

Det är varor som har slutat tillverkas och de är billigare att köpa på tradera istället för i antikaffärer.

 

Vet ni vad ni skall göra om varorna ni köpt inte stämmer överens med beskrivningen?

Jag vet inte så mycket men det går ju att lämna negativt omdöme och anmäla säljaren som oseriös på sajten. Min flickvän har nog större koll.

 

 

Mattias Bergström

[email protected]


Julklappshandeln – Hur mycket spenderar vi?

Enligt Handelns utredningsinstitut (HUI) förväntas julklappshandeln att slå rekord även i år. 62 miljarder räknar man med att svenskarna ska handla för i år. Slår man ut denna summa på varje enskild svensk så förväntas alla köpa julklappar för i genomsnitt 6000 kronor. Det är en ökning med 1,8 miljarder jämfört med förra året och därmed rekord för fjortonde året i rad.

Lågkonjunktur eller inte – vi svenskar köper mer julklappar än någonsin.

 - Jag köper julklappar för ca 3000 kronor varje år, säger John Bergström Helin, 30 år och säljare i Stockholm. Men jag frågar mig många gånger varför. Det känns mest som att man byter pengar med varandra. Men eftersom jag vet att jag får av andra känns det fånigt att inte ge något tillbaka.

Veronica Bollner 27 år, traffic på Aller Magazine i Stockholm spenderar ca 2000 kronor varje år men har ungefär samma uppfattning om köphetsen.

- Personligen tycker jag att det är viktigare att bara vara tillsammans med alla nära och nära under julen, säger hon. Även om jag skulle gärna slippa stressen och pressen med att köpa julklappar så är det en kul bonus att ge och få något.

Finanskrisen ser därmed inte ut att slå hårt på detaljhandeln inför julen. Frågan är om det kommer att öka även nästa år?

Idol vandrar i gränslandet

När Sveriges populäraste nöjesprogram Idol reser runt om i landet för att hitta sångfåglar stöter de även på människor med kråkor i halsen, och som därtill kanske inte har ”alla bananer i klasen” så att säga. Hemma i tv-sofforna sitter vi och pekar och skrattar åt dessa offer som minst sagt skämmer ut sig själva i tv.

Någonstans mellan inspelningen och den färdiga produktionen måste någonting ha gått snett, etiskt alltså, inte ekonomiskt –för bra tv blir det!

Jag har frågat årets idoldeltagare Andréas Johannson från Piteå om hur han upplevde detta.

 

Du som var på plats under inspelningen, hur märkte du detta?

–        Jag blev utvald av Bagge personligen så jag var inte på en vanligt audition. Jag var på en personlig så jag märkte inget av det.

Vad fick du för tankar när du såg kameramän stå och filma deltagare som skämmer ut sig?

–        Man har ju sett sen tidigare, jag tycker synd om personerna som skämmer ut sig, men för dem handlar det ju om att göra bra tv. Det måste man tänka på när man söker till ett sånt program. Även om kameramännen tycker att det känns dåligt att filma de som skämmer ut sig eller gråter så måste de göra det.

Kände du själv att de försökte ”psyka” dig för att du skulle göra bort dig i tv?

– Nej, personalen och juryn var väldigt snälla mot mig, vilket de inte är mot alla.

 

Precis som jag nämnde tidigare sa även Andréas att det handlar om att göra bra tv. Men om bra tv är synonym med förnedrings-tv, vart drar man då gränsen till oetisk tv?

 

 

 

Av: Amanda Höglund TV


Journalistik eller reklam?

Den sjunde december i år publicerades artikeln ”Tid att klicka hem klappen” på Aftonbladets hemsida. Artikeln ingår i Sofis mode, en bilaga till kvällstidningen.
”Utpumpad av julklappsjakten - innan den ens har börjat?” - så inleds artikeln som inte bara ger exempel på vad vi kan köpa till våra närmaste, det beskrivs även var klapparna kan inhandlas.


Visst uppskattar säkerligen konsumenterna tips på varor, men varför tipsas det om t.ex. en parfym från just butiken eleven.se? Efter några knapptryckningar fann jag samma parfym i en annan nätbutik men då 80 kronor billigare. Varför har artikelförfattarinnan Pernilla Ericson en anledning att publicera namnet på en butik?
Att skriva ett genomsnittspris eller av leverantören rekommenderat utpris för produkten som presenteras i artikeln vore mest korrekt sett ur en etisk synpunkt.
Det kan givetvis vara så att butikerna bidragit med produkterna för fotografering eller liknande och därför nämns, men detta borde om nu fallet är så, beskrivas i artikeln.
Om det inte beskrivs att det pågått något sorts samarbete mellan Aftonbladet och butikerna bör inte rubriken säga ”Tid att klippa hem klappen”, utan snarare ”Annons.”

Hampus Andersson

Ebb eller storm kring modebloggar?

Ebba von Sydow, trendguru för vissa och ytlighetens fanbärare för andra. Var går egentligen den etiska gränsen när man bloggar om mode och hur man ska se ut. Ansvaret som ligger hos Ebba är högt, många ser upp till henne och vill bli som henne, det hon säger är i vissa öron en lag. Tänk på alla osäkra människor som står bakom henne. Hon har rätt stor makt att kunna påverka människor att köpa vissa kläder. Eftersom Ebba är uppvuxen i Göteborgs societetsamhälle så är det heller inga billiga kläder hon talar om. Signalerna som hon skickar ut bidrar med att hon ökar på klyftan mellan arbetarklassen och societeten som vi på 2000 – talet är tillräckligt mogna att försöka ta bort. Alla är vi väl lika värda?

Jag mejlade Ebba och frågade om hon kunde tänka sig att svara på några frågor om detta resonemang, hon om någon borde kunna svara på det. Hon sade sig kunna gör det men jag har inte fått något svar. Ibland talar tystnaden ett tydligare språk än orden.

 

Mattias Bergström

[email protected]


Louise- ett fall för Granskningsnämnden

Tv- programmet ”Ett fall för Louise” i SVT har fått hård kritik från bland annat programledaren Kattis Ahlström och Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. I november i år anmälde Bris programmet till Granskningsnämnden, som fortfarande väntar på sin dom.

 

I samma kanal ägnade Debatt den 5:e november hela sitt program åt att diskutera medieexponering av barn. Bland annat så kritiserades SVT:s program ”Ett fall för Louise”, där barn får tala ut om familjeproblem inför tv- kamerorna.

– På alldeles för kort tid fäller programmet hårda domar om barns framtid i tv, kritiserar Kattis Ahlström i Debatt.

 

FN:s Barnkonversion säger bland annat man att det alltid är barnens bästa som ska komma i första hand, någonting som Barnombudsmannen Fredrik Malmberg reagerar på i Debatt:

– För vilket barns bästa är det att sända omdömen om barnet inför en miljonpublik? Det är ju fullständigt vanvettigt, säger han.

 

SVT dokumentärs ansvariga utgivare Ingemar Persson verkar dock obekymrad i tv-programmet Debatt och hävdar att man alltid vinner på öppenhet i längden:

– Det är viktigt att hitta programformer där också barn får komma till tals, säger han.

 

Att bryta mot Barnkonventionen kan idag inte få andra konsekvenser än kritik och påtryckningar. De etiska reglerna för press, radio och tv menar att man ska visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt, men det finns inga specifika etiska regler för att skydda barn. Inte heller finns det några lagar i Sverige som skyddar barn från att hängas ut på detta sätt i media.


Malin Wretling

Pressens spelregler – en sammanfattning

Press, radio och TV lyder alla under tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen men för att inte medier ska göra etiska övertramp finns vissa etiska regler som de flesta journalister har sagt att de ska följa.

 

En viktig aspekt för att medier ska behålla sin trovärdighet är att de ska publicera korrekta nyheter och även kolla sina källor väldigt noggrant innan de publicerar. Journalister får inte heller glömma att vara tydliga när de skriver fakta och väger in egna åsikter. Det får inte vara risk för missförstånd eller tvivel.

 

När det gäller foton och grafiska illustrationer så måste mediearbetare vara noga att de används i rätt sammanhang. De får inte vara missvisande.

 

Även solen har sina fläckar. Har en person tryckt något som är felaktigt så ska detta rättas och sker då i lämplig form så att de som har tagit del av den felaktiga informationen även får ta del av rättelsen. När det är befogat skall också någon vid förfrågan få chansen att bemöta kritik och påståenden.

 

En journalist måste tänka på att publicerat material kan skada. Att tänka till en extra gång innan publicering av privata angelägenheter är ingen dum idé. Mediearbetare måste visa hänsyn mot brottsoffer och vara försiktiga med att publicera namn men även kön, ras, politisk tillhörighet och liknande.

 

Till sist, tycker du det är roligt att lyssna på ett radioprogram där bara ena sidan får komma till tals? Det här är i alla fall en annan etisk regel. Båda sidor ska få komma fram och säga sitt.

Matilda Johansson


Bloggarnas etik och moral

I Sverige har vi en tryck- och yttrandefrihet som vi ska vara stolta över menar många. På flera ställen i världen har man inte samma möjligheter. Trots att det inte finns några direkta regler för vad man får och inte får skriva så har yrkesverksamma journalister en rad etiska regler att följa.

 

Journalister skriver på uppdrag av andra, exempelvis för en tidning, där de ska företräda uppdragsgivaren. Detta är den stora skillnaden när det kommer till bloggare som aldrig framför en uppdragsgivares åsikter, tyckande eller tänkande.


- En blogg är en subjektiv form av ett medium, säger Alexander Erwik, chefredaktör på Sthlmsfinest.com med nära 300.000 unika besökare i veckan.
På Sthlmsfinest.se kan vem som helst bli medlem och starta en blogg. Dessa kallas för medlemsbloggare. Toppbloggarna bloggar på uppdrag av Sthlmsfinest.se och dit hör bland andra PR-profilen Katrin Zytomierska.
Alexander Erwik poängterar dock starkt att Katrin framför sina egna åsikter i allt hon skriver men att han som chefredaktör ändå har det yttersta ansvaret för vad sajten publicerar och det har hänt att han har fått be Katrin att ta bort vissa inlägg.
- Men man måste ändå tänka på att en bloggare är sin egen publicist, fortsätter han. Jag har ingen som helst journalistutbildning men jag tycker ändå att man som bloggare på ett öppet forum ska använda sig av journalisternas etiska regelverk.

Calle Schulman som röstades fram till årets svenska manliga bloggare på Blog Awards i år och numer har sin blogg på tidningen Nöjesguidens hemsida har en helt annan åsikt. Han tycker inte att man kan likna en bloggare vid journalist på något sätt och tycker att det ingår i definitionen av en bloggare att de står utanför alla regler som journalister lyder under och arbetar efter.
- Bloggare är bloggare just därför att de har frånsagt sig alla journalistiska principer, hävdar han bestämt.

 

Diskussioner har även förts om bloggare ska ha pressleg och samma meddelarfrihet som journalister. Detta håller inte Viggo Cavling, chefredaktör på tidningen Resumé, med om.
- Jag tycker inte att bloggare ska ha pressleg. Jag är på det hela taget emot pressleg och har inget själv, berättar han. Däremot tycker jag att bloggare ska lyda under samma etiska regler som oss journalister. Allt hänger ihop med en god uppfostran. Vissa har det, andra inte.
Maria Eriksson


Pr-trick

Pr-trick har blivit en stor grej för de som vill få uppmärksamhet till sina organisationer och varumärken. Pr-byråer växer och ökar i antal, verksmahetsfältet är mycket brett och omfattar många yrkesgrupper.

 

Arvikafestivalen hade en annons där de sökte följande människor:

 

  • Du bör ha god förståelse för sociala sammanhang, berusade människor, galna människor.

  • Villighet att jobba sena kvällar

  • Du skall kunna lyssna på mycket hög musik

  • Du kan ställa upp på fotografering

  • Du bör ej ha högre utbildning än gymnasieekonomi

  • Du får inte vara rädd för att vara naken

Denna oseriösa annonskampanjen var det en hel del som reagerade över. Sedan avslöjades det att var en bluff. Det var en Pr-byrå som låg bakom det hela.

 

Ett annat Pr trick som det lades ner mycket mer tid och arbete var för en reklam för en ny parfym döpt till Marlboro. Annonsen såg ut som en vanlig reklam för parfym med lyxig flaska och det anordnades flera events i gallerior. När parfymens fimplukt senare spred sig så avslöjades det att det var ett Pr-trick från A non smoking generations sida.

 Simon Stromeyer
[email protected]


Fakebook



Det utspelades ett relativt nytt men ack så allvarligt fenomen inom facebooks murar denna vecka. Det dök nämligen upp en facebookgrupp som skulle skänka 3 kronor till hjärtforskningen för varenda ny medlem. För att öka på sitt eget varumärke och på ett till synes gratis sätt kunna stödja forskningen så gick 80 000 personer med i gruppen. Vad som hände sedan var att ägaren till gruppen, det vill säga en 20 år gammal kille, ändrade namn till ”Avskaffa kvinnors rösträtt”.

Att göra detta kan bli väldigt sårbart för de som gått med i gruppen. Tänk dig om du är på en arbetsintervju för t.ex. en förskola, du är perfekt för jobbet men när den anställningsansvarige ser i sin research (som hon troligtvis kommer att göra) att du är med i en grupp som vill avskaffa kvinnors rösträtt så väger det nog ganska tungt emot att du får jobbet. För vem vill anställa någon som vill avskaffa jämställdheten? Vi bör bli mer kritiskt tänkande och tänka oss för i vad vi ger för fotspår på nätet. Nätet och facebook är inte så säkert som vi tror, tänk långsiktigt.

 

Mattias Bergström

[email protected]


Reklam & PR

I dagens samhälle krävs det att företag och organisationer hittar på nya och kreativa lösningar för att synas och då i rätt sammanhang. Att använda sig av vanlig hederlig reklam är fortfarande ett starkt på vapen. Stora företag, varumärken och organisationer lägger miljontals kronor på att producera slagkraftiga slogans och köpa stora reklamutrymmen i radio, TV, tidningar, utomhusreklam och på bio. Detta är det traditionella sättet att synas på. Man gör detta antingen genom varumärkesbyggande reklam eller genom utbudsreklam.

PR som är en förkortning av Public Relations började sin bana i USA men har även fått fäste i andra delar av världen och i Sverige är företagen och organisationerna flitiga användare av detta. Det finns mängder av PR-byråer som kan anlitas till hjälp för stora PR-kampanjer.

Gudrun Schyman som är talesperson för det feministiska partiet Feministiskt Initiativ, uttalade sig häromveckan om sin medverkan i TV4:as Let’s Dance. Denna lilla PR-kupp, där hon får chansen att synas i en av Sveriges största TV-kanaler under våren, hoppas Gudrun Schyman ska främja hennes parti inför valet hösten 2010.
- En bra start på valrörelsen, sa Schyman till Aftonbladet förra veckan.

Maria Eriksson

PR på praktikant

Stor uppståndelse med både facebookgrupper och bloggdebatterande var oväntat för ICA.

Anledningen? Praktikanten Jerry spelas av Mats Melin, som har Downs syndrom.

 

Meningen med ICA:s reklam var dock inte att göra sig lustiga på någons bekostnad.

- Vi har en tydlig idé om varför vi gjort det här. Vi vill lyfta fram de här frågorna och skapa debatt, uppgav ICA:s marknadchef Magnus Wikner till GP.

”Vi kan mer” är ett projekt där ICA under de tre närmsta åren ska anställa 500 - 1000 personer med funktionshinder.

 

De är en fin gärning ICA gör, men för vems skull? Det går inte att frångå att de gör något gott för personer med funktionsnedsättning, en grupp där arbetslösheten är väldigt hög. Men är det inte också att fiska efter poäng hos folket, kunderna som handlar på ICA?

 

Kjell Sternholm, teaterchef på Moomsteatern, en teater där skådespelarna har intellektuella funktionsnedsättningar, behandlade ämnet på sin blogg;

”Tänk så mycket starkare det blivit om de (ICA) med stolthet berättade om hur de gjorde dessa anställningar för att utveckla sina butiker och sin näringsverksamhet! Då hade alla anställda varit där på samma villkor, att driva en butik med kundens bästa för ögonen.”

Sternholm är positiv till projektet, men önskar att ICA retoriskt hade formulerat sig på ett annat sätt för att inte utge sig för att nyttja människor i välgörenhetssyfte.

 

Hampus Andersson


Frågepatrullen -uppföljaren

Förra veckan i Frågepatrullen fick elever på Strömbackaskolan tycka till om vad politiker egentligen får göra på sin fritid, om de inte vill tappa sitt förtroende. Denna vecka har vi följt upp temat genom att låta Piteås kommunalråd Peter Roslund kommentera filmen från förra veckan, samt svara på lite frågor.

 

Av: Malin Wretling

Amanda Höglund


Klimatkritiker skapar debatt i Köpenhamn

Alla är inte överens om att människan står för en så stor påverkan på klimatet som det sägs. E-postmeddelande och dokument som pekar på detta har läckt ut från ett av världens främsta forskningsinstitut. Climategate, som det har kommit att kallas, har blivit en uppmärksammad händelse i samband med klimatmötet i Köpenhamn.

 

Klimatskeptiker har hackat sig in i klimatforskningsinstutitionen CRU, Climat Research Unit, som finns på ett universitet i England. På CRU studerar man naturliga klimatförändringar men också förändringar som är orsakade av människan. Kritiker säger att dessa dokument påvisar att man har manipulerat data om hur mycket vi människor påverkar klimatet och koldioxidnivån. De säger att det inte alls är så högt som man påstår. Filerna dök först upp på en rysk server men de spreds snabbt över Internet.

 

Fokus har legat på ett e-postmeddelande som skickades i november 1999. En vetenskapsman beskriver då sina statistiska metoder som ett ”trick”. Han säger att han inte försökt dölja något och att e-postmeddelandet uppfattas fel när de läses såhär tio år efter att det skrevs. Man säger från instutitionens håll att det är så mycket information som finns tillgänglig på nätet att man inte kan bekräfta om allt material är äkta.

 

Under mötet i Köpenhamn kommer man att ta upp frågan som ett sidoarrangemang. FN:s klimatpanel IPCC grundar viktiga delar av sina påståenden om temperaturstegringarna på forskningen från CRU.

– Ingen annan process är så noggrann och så genomlyst som den som leder fram till rapporterna, sa FN:s klimatchef Yvo de Boer.


 

Matilda Johansson


Har du koll på EU?

27 länder är medlemmar i Europeiska unionen vilket omfattar nästan en halv miljard människor och täcker den större delen av Europa. EU:s politik och verksamhet påverkar alla direkt och indirekt. EU jobbar med sina grannar och länder för att sprida välstånd, demokratiskt utveckling, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

Den europeiska unionen grundades på 1950-talet, Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna inledde ett nytt slags samarbete för att sköta sina gemensamma intressen som handlade främst om ekonomisk integrering.

EU är mindre än hälften så stort som USA men har en befolkning som är över 50% större. EU är världens största handelsmakt och en stor givare av ekonomiskt och tekniskt bistånd till fattigare länder.

Europaparlamentet som är den enda direktvalda delen och stiftar många lagar. Parlamentet har också sista ordet när det gäller EU:s budget.

Europaparlamentet har 736 ledamöter som ska representera folket. Var femte år väljs ledamöter av invånarna i EU:s 27 medlemsländer. Europaparlamentet system är uppbyggt såhär:

  1. Talmannen

  2. Ledamöterna

  3. Politiska grupper

  4. Parlamentsutskott

  5. Delegationer

  6. Politiska organ

  7. Generalsekretariatet

  8. Kommissionen

  9. Europeiska unionens råd


Simon Stromeyer
[email protected]


EU satsar på miljöbränsle från Piteå

Till sommaren 2010 är det beräknat att den ska stå klar, fabriken som ska tillverka Bio-DME-bränsle, en biprodukt av svartlut från pappersbruket Smurfit Kappa.

Företaget Chemrec har utvecklat tekniken som tar tillvara på svartlutet, som idag annars eldas upp vid pappersbruk runt om i världen. EU bidrar med 8,2 miljoner euro, energimyndigheten skjuter till 100 miljoner kronor och resten av finansieringen sköts av bolag som deltar i satsningen.

Bl.a. är Volvo delaktiga i denna världsunika satsning, och de har redan utvecklat lastbilar som drivs med DME från pappersbrukets svartlut. Preem har planerat att bygga fyra tankstationer varav en i Piteå.

Jonas Rudberg, vd för Chemrec, lovar att DME-bränslet blir billigare än dagens diesel.

Den 20:e september tog kungen det första spadtaget till anläggningen som beräknas att kosta cirka 150 miljoner kronor.

Hampus Andersson

Förbifart Stockholm – en het debatt

Bygga en ringled runt Stockholm för att slippa köa när man ska från norr till söder. Det är en fråga som har diskuterats av toppolitiker sedan 1930-talet. I september i år drev alliansen igenom frågan i riksdagen. Leden blir nu alltså verklighet.


Margareta Cederfelt (M) som sitter i riksdagen skriver i sin blogg att beslutet är bra för arbetsmarknaden, boendet, ekonomin och inte minst miljön. Cederfelt säger att förbifart Stockholm är bra för miljön genom att såväl ressträcka som restid för transporter mellan de norra och södra delarna förkortas. Transporter behöver inte köra igenom staden. Hon säger också att Stockholm blir mindre sårbart genom att två vägar förbinder stadens delar över Mälaren.


Maria Wetterstrand (MP) håller inte med. Wetterstrand anser att de 27 miljarderna som vägen kostar istället borde satsas på kollektivtrafik och järnväg. Även Naturvårdsverket har varit kritiskt eftersom trafikleden bedöms leda till att koldioxidutsläppen i Stockholmsregionen kommer att öka med 80 procent till 2030.

                                                                                                                                       Matilda Johansson


Homosexuella män får bli blodgivare

Från och med första mars nästa år ska homosexuella män få lämna blod som alla andra. Villkoret är att de inte ska ha haft samlag på ett helt år innan blodgivningen.

I Socialstyrelsens nya föreskrifter gällande blodverksamhet och blodgivning står det numer att homosexuella män efter karenstid ska kunna bli blodgivare. De kommer att få fylla in en hälsodeklaration innan blodtappningen där de ska garantera att de inte har haft sex med andra män det senaste året. Att vara sexuellt aktiv som manlig homosexuell betraktas nämligen som ett riskbeteende när det gäller att ge blod.

Det här ställer även höga krav på personalen som inför varje blodtappning ska göra en individuell bedömning på varje potentiell blodgivare. Svårigheten genom åren har enligt Socialstyrelsen varit att få människor som vill ge blod att tala sanning angående sina sexuella förehavanden och man vet att det har förekommit blodgivning från män som har haft sex med män.

Beslutet att häva det livslånga förbudet mot att homosexuella inte ska få ge blod togs av Socialstyrelsen i tisdags. Förhoppningarna är att detta ska få människor att säga sanningen om sitt förflutna.
Maria Eriksson


Kyligt för snuset i EU

 

 

Det vi idag kallar snus har funnits i Sverige sedan början av 1800 -talet. Det pågår en ständig debatt huruvida snuset är skadligt för människokroppen eller inte. Statens folkhälsoinstitiut har gått ut med att snus är cancerframkallande med uppgifter av forskningsrapporter från Karolinska institutet . Samtidigt kan man diskutera snusandets fördelar jämfört med rökning. Om snuset är nyttigare än cigaretter har ingen fastställt men vi kan nog däremot fastställa att snus är nyttigare för medmänniskor än runt de som är rökare.

Eftersom det mest är vi i Skandinavien som använder oss utav snus så skulle kanske Sverige kunna tjäna en hel del pengar på att exportera denna vara till övriga Europa. Ett av argumenten skulle just kunna vara att flera människor skulle kunna slippa att drabbas av passiv rökning. Men vi har ett problem. Det är att nämligen så att det finns ett snusförbud i övriga Europa. Därför säger lagen att det är förbjudet för Sverige att exportera snus till övriga Europa. Snusföretaget Swedish Match som är mest drivande i exporteringsfrågan säger att ca 1 miljon svenskar snusar samt att Sverige är det land där man röker minst inom EU. Regeringen säger sig stå bakom exportfrågan och menar ordagrant att "EU inte bör diskriminera snuset gentemot annan tobak."

Huruvida vi får se snuset i Europa återstår att se.

 

Mattias Bergström

[email protected]


Frågepatrullen

Politiker granskas ständigt av media, både i sitt jobb och på sin fritid. Vi får rapporterat om en folkvald politiker varit full ute på krogen, även om inget lagbrott genomförts. Har politiker rätt att leva som oss andra på helgen, eller måste de vara mer passiva för att inte riskera att förlora sitt förtroende? Vi har besökt Strömbackaskolan i Piteå och frågat elever om vad de tycker om det här.

Av: Malin Wretling
Amanda Höglund


RSS 2.0