Hand i hand
Så ska det låta, Idol, Fame factory, Minns du sången? Singing Bee.
Pite FM, P3 och Rix FM.
Spotify, Myspace och Youtube.
Musiken regerar i tv, radio och på Internet. Och det tar inte stop där, musiken tränger sig in överallt –från den lilla studentlängenheten till det stora publikhavet på Way out west. Ingen kan, och ingen vill, isolera sig ifrån den. Musiken når ut till alla.
Yttrandefriheten är inte någonting man bara ska kunna ta del av om man är politiskt aktiv eller prenumererar på lokaltidningen –den är till för alla.
Du har säkert redan räknat ut vart jag vill komma med det här inlägget. Och du kanske tycker att jag haltar i mitt resonemang pga att:
· Du anser att samhällskritisk musik=progg.
· Du ifrågasätter att grupper som Takida och Nickelback har någonting av värde att berätta.
Och till viss del kan jag hålla med dig (speciellt i det sista argumentet –oerhört giftigt).
Men.
Musik är ett sätt att säga något med hjälp av toner. Och genom musiken kan det politiska bli både en angelägen och självklar del av vår vardag. Och det är precis det som yttrandefriheten också ska vara –en angelägen och självklar del av vår vardag.
U2:s protestsång Sunday bloody Sunday handlar om "den blodiga söndagen" då 14 obeväpnade män och pojkar sköts ihjäl och 13 sårades av brittiska soldater i samband med en demonstration på Nordirland under 1972.
Amanda Höglund TV
Vad vet och tycker DU om Alex Schulman?
Alexander Schulman är känd som journalist och kontroversiell bloggare.
Mest känd blev han när han bloggade på Aftonbladet.se. 2007 var den bloggen den största och mest lästa i Sverige med cirka 285 000 läsare per vecka. Den 1 oktober 2007 valde Schulman att avsluta sin blogg. En bidragande faktor var den debatt som uppstått efter att han skrivit kränkande inlägg om Aftonbladets journalist Jan-Olov Andersson.
Den 1 april 2008 startade Alex och brodern Calle Schulman humorsajten 1000apor.se som senare gick i konkurs på grund av bristande lönsamhet den 17 juni 2009.
Alex Schulman gav ut boken ”Skynda att älska” i april 2009, en självbiografi tillägnad sin far Allan Schulman, som avled 2003.
Nu bloggar han om livet som nybliven småbarnspappa på Aftonbladet.se
Daniel Nilsson, 31 år, butiksbiträde på Carlings i Piteå.
Vet du vem Alex Schulman är?
- Ja.
Har du läst något han har skrivit?
- Ja.
Vad tycker du om hans sätt att uttrycka sig på?
- Han säger rätt ut vad han tycker och det är bra. Skriver han något jag inte håller med om slår jag ifrån mig det.
Gustav Lindelöv, 22 år, studerande i Piteå.
Vet du vem Alex Schulman är?
- Ja.
Har du läst något han har skrivit?
- Ja.
Vad tycker du om hans sätt att uttrycka sig?
Både bra och dåligt. Ibland är det kul och ibland går han över gränsen på ett barnsligt sätt.
Josefine Stenvall, 19 år. Vikarie inom äldrevården.
Vet du vem Alex Schulman är?
- Nej. Men jag såg en Calle Schulman på TV4 i går.
Det är Alex Schulmans bror. Vad tyckte du om honom då?
- Han verkade ganska löjlig.
Maria Eriksson
Anmäld reklam = gratis publicitet?
”Reklamombudsmannens opinionsnämnd finner inte att annonserna för trosor från Lindex är könsdiskriminerande.”
Lindex senaste reklamkampanj för trosor visar tre kvinnliga bakdelar och har rubriken ”Tag 3 betala för 2”. Reklamen fick nio anmälningar och en tyckte att rubriken tillsammans med bilden i reklamen stark kopplade till prostitution.
Jag bestämde mig för att kontakta Lindex för att få svar på om de anser att anmälningarna i sig ger dem extra publicitet. Via Lindex PR-ansvarig fick jag ett telefonnummer till en Glenda Forsmark. Forsmark svarade inte och ingen e-postadress finns tillgänglig.
I veckan lanserad Lindex sin senaste och kritiserade underklädeskollektion "Affordable luxury”, som bara tillverkas i storlekarna small och medium. Kanske har de lagt av telefonluren istället för att möta kritiken?
Hampus Andersson
Offentlighetsprincipen i praktiken
Offentlighetsprincipen innebär att alla medborgare i Sverige har rätt till att ta del av allmänna handlingar hos statliga myndigheter. Jag har testat hur man blir bemött och hur det går till att som vanlig medborgare begära ut en allmän handling.
Så här gick det till:
Jag bestämde mig för att ta reda på vad ledningsgruppen för Socialtjänsten har för löner. I receptionen på Stadshuset i Piteå berättade jag mitt ärende och skickades till Socialtjänstens avdelning, där jag fick prata med flera personer innan jag hänvisades till Piteå Kommuns personalavdelning. Där träffade jag en kvinna som kunde hjälpa mig. Innan hon gav ut uppgifterna frågade hon mig: "Vad ska du med dessa uppgifter till?" samt "Vilken utbildning går du?" Kvinnan bad även om att få ta bort namn och personnummer och frågade mig om det gick bra. Jag vågade inte protestera. Kvinnan skrev sedan ut en kopia med uppgifterna till mig.
Reflektion:
För att få tag på en allmän handling har jag märkt att det ofta krävs tålamod. Jag anser att kvinnan som gav mig uppgifterna inte hade behövt fråga så mycket som hon gjorde för att ge ut uppgifterna. Sedan anser jag även att hon gjorde fel då hon bad om att få ta bort personnummer och namn, då dessa uppgifter inte var sekretessbelagda. I efterhand ångrar jag att jag inte hade stått på mig mer och krävt att få dessa uppgifter också, för att få se vad som hade hänt då.
Malin Wretling
Yttrandefrihet - Till vilket pris?
Tänk dig en solig dag i ett lugnt och stilla villaområde. Gräset är grönt som i paradiset och fåglarna sjunger om frihet och svävar oskyldigt fram och tillbaka. I just det här villaområdet bor minst 30 barnfamiljer. Alla hälsar på alla när de möter någon på vägen. Men plötsligt drar ryktet fram som en ishavsvind om att familjen i hus nummer 15 har flyttat till innerstan och att det nu har flyttat in en domstolsdömd pedofil som har avtjänat sitt straff.
Hur gör du om du bodde i området och dina närmaste grannar vill att du ska sätta upp lappar i området om att pedofilen flyttat in eftersom du är ordförande i bostadsföreningen som i sin tur sammanfogar alla familjer?
Är det rätt att sätta upp lappar i området med namn, bild och adress och upplysningen om att det har flyttat hit en pedofil eller har alla rätt till en andra chans?
Du vet att pedofilen förmodligen kommer bli jagad och grovt misshandlad, kanske till och med dödad av villaområdets medborgargarde om du sätter upp lappar och samtidigt vill du inte riskera att dina barn blir våldtagen av en pedofil som har antastat barn förut men som du egentligen inte vet kommer att göra något liknande igen.
Du vet också att du kommer att bli ansvarig för om något barn blir antastat när det kommer fram att du vägrade sätta upp lappar när barnfamiljerna kom och vädjade.
Sätter du pedofilens liv på spel genom att sätta upp lappar eller gör du ingenting och går och oroar dig för områdets barn istället?
Så vilket pris har yttrandefriheten?
Mattias Bergström
Horoskop i tidningar
3 av 4 läser nyheter på internet
I SCB:s (Statistiska centralbyrån) senast rapport som kartlägger Sveriges befolknings internetvanor förklaras det att tre av fyra ungdomar väljer nättidningar framför pappersvarianten. I gruppen 65-74 år är 28 % läsare av nättidningar och bland dem har fortfarande lokala pappersmorgontidningar en stark ställning.
Jag har talat med Niklas Hedin 22 år från Strängnäs om hans medievanor.
Klicka på länken nedan
http://www.youtube.com/watch?v=oDxEVvDU4Gw
Kommer du ihåg?
Att vi blir påverkade av media är ingen nyhet. Någonting som däremot inte pratas om så mycket är hur länge vi påverkas.
Köttfärsskandalen hos ICA Maxi från 2007 som avslöjades i Uppdrag granskning har väl knappast gått någon förbi.
Då: Upptäckten av gammal köttfärs som paketerades om, och sedan såldes i butik skapade stort rabalder, och försäljningssiffrorna dök hos alla livsmedelskedjor.
Nu: Har konsumenterna glömt skandalen och återgått till det normala? Jag frågade några människor i Piteå om hur deras förtroende för livsmedelsbutikerna ser ut idag.
Jenny Hällis, 30 år. Lärare
”Med tanke på att det uppmärksammades känns det som att det inte kommer inträffa igen.”
Niclas Westerlund, 21 år, Rörmokare
”Jag bryr mig inte om det skulle vara lite gammalt, huvudsaken är att det smakar bra och att man inte bli sjuk av det.”
Helena Lundberg, 41 år , Lärare
”Vilken skandal? Jag har då alltid handlat likadant. Ser köttfärsen fin ut så handlar jag.”
I samband med skandalen frågade SR Axfoods pressman Ingmar Kroon om hur lång tid han trodde det skulle ta innan förtroendet hos kunderna skulle återupprättas, varpå han svarade:
”När vi hade potatischips-krisen med akrylamid för några år sedan, blev det också ett brant hack i försäljningskurvan. Sedan tog det två veckor och så var allting nästan normalt igen.”
Två veckor efteråt är allt som normalt igen. Är detta ett mönster som är återkommande i andra sammanhang eller är livsmedel bara en bagatell som i det här fallet är synonym med ett undantag?
Amanda Höglund TV
Kundservice med Twitter
Fler och fler stora svenska företag som erbjuder sina tjänster till svenska folket använder sig av mikrobloggen Twitter i sin kommunikation med sina konsumenter. Bland dessa finns Comhem, en svensk leverantör av TV, telefoni och bredband. Där man har anställt Samuel Garlöv, vars huvudsakliga arbete är social redaktör på företaget men som på heltid för en dialog med företagets kunder via Twitter. Han finns huvudsakligen tillgänglig på tjänsten mellan 08.00 och 17.00 måndag till fredag men svarar även på inlägg under helgerna.
På Comhem, som nyligen har blivit framröstat till att ha en av Sveriges sämsta kundservice, säger man att Twitter har blivit en viktig del till att försöka förbättra servicen. Här kan kunderna ställa frågor och få hjälp samt ge alla sorters kritik till företaget. Comhem skapade sin Twitteridentitet redan i början av april i år men tjänsten lanserades som en del av företagets kundservice i början av maj.
– Många tycker att det är bra att vi finns där nu och håller en begriplig dialog med kunderna, självklart förstår vi att det finns frustrerade kunder, sa Samuel Garlöv till SvD.
Samuel arbetar med olika sökverktyg som visar så fort någon skriver något om Comhem, bra som dåliga saker för att snabbt kunna vara där och bemöta det som diskuteras på nätet.
Andra stora svenska företag som finns tillgängliga på mikrobloggen är Tele2 och Telia som använder sina Twittersidor till att gå ut med alla typer av information som rör kunderna.
Maria Eriksson
Försäkringskassans trovärdighet
Fyra gravida kvinnor fick rätt i tingsrätten mot Försäkringskassan. Kvinnorna
har nekats sjukpenning under sin graviditet med hänvisning till att besvären
varit en normal följd av graviditeten. Försäkringskassan har inte kunnat påvisa att beslutet om avslag inte står i samband med kvinnornas graviditet och att även en icke-gravid person med motsvarande besvär skulle ha nekats. Försäkringskassan har gjort sig skyldig till ”direkt tjänstediskriminering av kvinnor”.
Försäkringskassan är nu skadeståndsskyldig. De ska betala kvinnorna 50 000 kr
var och ska även ersätta diskrimineringsombudsmannens rättegångskostnader.
Påverkar då en sådan här nyhet trovärdigheten mot Försäkringskassan hos svenska folket? Jag har ringt upp Presstjänst på Försäkringskassan för att höra vad de
tror: - Ja, det är ju jättesvårt att bedöma men det klart att all
uppmärksamhet och att bli anklagad för diskriminering kan väl påverka en
trovärdighet, svarade Alfred Blomkvist.
Jag har även pratat med Helena Stensöta forskare i genus, etik och
offentlig administration/offentlig politik. Såhär sa hon: ”Jag förmodar att skadestånden har skett för att man bestämt sig för att likrikta verksamheten (vilket är bra ur
legitimitetssynpunkt). Att Försäkringskassan månar om att handläggningen ska
vara likvärdig i alla delar av länet och därefter ger ersättning till de som
behandlats orättvis talar som jag ser det för att man kan lita mer på
Försäkringskassan, inte tvärtom.”.
Matilda Johansson
Vad får vi veta och vad får vi inte?
Influensasäsongen är i full gång, fler och fler tvingas stanna hemma och kurera sig tills dem är friska igen. Något som finns i tankarna hos alla som har som känner sig snuviga och febriga är: har jag svininfluensan? Tack vare att under en lång tid nu har vi blivit matade från media med nyheter om svininfluensa ”epidemin” som härjar runt om i världen och det är inget positivt som meddelas, endast det dåliga. Det som gör en orolig och rädd och inte information som faktiskt kan hjälpa till, till exempel om vaccineringen, då man pratar om vaccinet pratar istället om till exempel hur personer blev förlamade av ett vaccin för många många år sen. Då allt som skrivs må vara sant men det är inte alltid ”hela bilden" allt kommer med och media tycker om att skrämma mer än att informera. Det är allmänt känt att tidningar skriver på det sättet dem gör för att sälja lösnummer, i tv slåss man om tittarsiffrorna men hur rätt är det att skriva på det här sättet om något som faktiskt påverkar oss? Det är en sak att blåsa upp små nyheter till stora för att sälja och då inte berätta allt för att få ett mer spännande innehåll men är det rätt att göra det om något som faktiskt påverkar oss och kan vara viktigt?
Jag tänkte avsluta med ett gammalt citat som passar in på området om medias trovärdighet
The man who reads nothing at all is better educated than the man who reads nothing but newspapers.
Thomas Jefferson (1743 - 1826)
Simon Stromeyer
[email protected]
Enkät om Statens Järnvägar
Här i Norrland finns det många studenter som ofta färdas med tåg när de åker hem på loven och eftersom SJ är ensam om att förflytta oss tvärs genom landet på räls så kan det vara intressant vad det har för förtroende av oss konsumenter. Jag begav mig ut på en tågresa och frågade 3 stycken människor om deras förtroende till SJ.
Nina Eriksen, 19, Barnens Ö.
Vad har du för förtroende för SJ?
De är bra att åka med, bra service. Det är dyrt men bekvämt. Synd att biljetterna inte blir billigare ju närmare man ska åka.
Har du alltid tyckt så?
Mitt synsätt på SJ har inte förändrats.
Vad skulle krävas för att ditt förtroende skulle skadas?
Om de var otrevliga och om det skulle bli mycket förseningar.
Sofia Nordén, 25, Göteborg.
Vad har du för förtroende för SJ?
Jag älskar att åka tåg. Har aldrig råkat ut för förseningar fast jag åker så ofta. Jag tycker det är ett miljövänligt sätt att färdas på. Det är dock dåligt att de höjer priset och att man måste planera 90 dagar i förväg för att åka billigare.
Vad skulle kunna skada ditt förtroende?
Att de fortsätter att höja priserna och om de inte skulle göra sitt jobb eller krångla mer med priset.
Sandra Björk, 20, Rättvik.
Vad har du för förtroende för SJ?
Man blir väldigt bra bemött och det har inte blivit så mycket förseningar. Det är säkert att åka tåg. Jag har ett gott förtroende för dem.
Har du alltid tyckt så?
Jag har åkt till skolan med SJ i flera år och det har varit bra.
Vad skulle kunna skada ditt förtroende?
Om det blir mycket förseningar. Lite konkurrens skulle vara bra för SJ så det skulle kunna pressa ner priserna.
/Mattias Bergström
Ordet fritt på nätet
Att skaffa en blogg idag är inte svårt. I sin blogg kan man därtill i princip skriva vad man vill. För att främja demokrati i Sverige har vi en lag om yttrandefrihet. Med detta menas att varje medborgare har rätten till att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i vilken form som helst, alltså även på nätet i bloggform.
I en aktuell rapport från World Internet Institute klarläggs det bland annat att det är unga människor som dominerar bloggandet på nätet idag, och då särskilt unga kvinnor.
Jag misstänker att många vällästa bloggar som exempelvis kissies.se, kenzas.se och blondinbella.se ofta riktar sig till personer i ungefär samma ålder, unga läsare som inte alltid lärt sig att tänka källkritiskt än. Därför tror jag att ungdomar är särskilt påverkningsbara och lätt tar till sig information från bloggvärlden.
Av olika anledningar kan någonting som inte är sant ibland hämna i en blogg. Bloggaren kan tillexempel ha missuppfattat en nyhet, gissat sig till sanningen eller ha gjort om ett påstående till ren fakta. Det är då ett problem skapas. Ungdomar som uppfattar bloggar de läser som en trovärdig informationskälla, blir då en utsatt grupp. En grupp som får ta en av de faktiskt få negativa konsekvenserna, till att vi idag har ett väldigt liberalt förhållningssätt till vad som skrivs på nätet och hur detta kontrolleras. För att kunna ha kvar yttrandefriheten på nätet idag, så anser jag att skolor och föräldrar mycket tidigare måste lära ungdomar att tänka källkritiskt.
Malin Wretling